Tiden läker inga sår, och den stärker inte heller.
Jag saknar dig så himla mycket, varje dag, varje sekund och varje minut, och det är bara så himla svårt att fortsätta leva utan dig, allt är meningslöst och inget känns riktigt kul längre. Fast jag vet, att du vill vi ska fortsätta och det tänker jag göra också, för dig.
Fina fina Vincent.
Just nu väntar jag i alla fall på en fin vän och sedan en mysig kväll på det, ungefär så jag lever mitt liv just nu, fina kvällar med dom bästa jag vet, eller också kämpar jag mig till jobbet, väl där ringer jag till massa slyniga sura jävla jävlar som vägrar köpa tidningen av mig.... På dagarna går jag i skolan och räknar ner dagarna till studenten.
Och så längtar jag tills på fredag, det kommer bli bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar